Landala är en stadsdel i stadsdelsnämndsområdet Centrum i Göteborg. Landala omfattar 37 hektar och år 2014 bodde här drygt 4 700 personer. Som boende i Landala har man nära till Landala torg där det finns matbutiker, bank, systembolag, restauranger och kaféer. Dessutom befinners sig Chalmers Campus Johanneberg bara några minuter bort, och en kort promenad tar dig till Göteplatsen och Avenyn.

Landala, Haga och Annedal var de tre första arbetarförorter som byggdes i Göteborg utanför Vallgraven. Numera har alla tre områdena genomgått en påtaglig gentrifiering.

I Landala finns inte mycket kvar av de ursprungliga arbetarbostäderna, utan ungefär 70 procent av bostäderna i området är sådana som tillkom under perioden 1971-1980. Landala karaktäriseras av höga flerbostadshus, men här finns även välbevarade egnahemshus.

Av alla bostäder i Landala ingår nästan hälften i allmännyttan.

Chalmers studentbostäder i Landala

Det bor en hel del studenter i Landala, både i studentbostäder och i vanliga hyreslägenheter. Närheten till Chalmers Campus Johanneberg gör området extra lockande för chalmeristerna. Två exempel på studentboenden som ägs av Chalmers Studentbostäder är Sångsvanen och Kapellgången 1 & 6.

Sångsvanen

I kvarteret Sångsvanen har Chalmers Studentbostäder 141 lägenheter i klassiska landshövdingehus. Chalmers Studentbostäder äger hela kvarteret så det finns inte några vanliga lägenheter här. Sångsvanen renoverades 1999-2001, men varsamt så att charmiga drag som hög takhöjd, trägolv och stukaturer kunde bevaras. Sångsvanen har en gemensam innergård som de boende använder för grillkvällar och liknande.

Kapellgången 1 och 6

Chalmers Studentbostäder äger 77 lägenheter högt upp på Kapellgången 1 och 6 vid Landala Torg. Perfekt för den som vill ha vida utsikt från sitt boende och bo nära till torgets alla bekvämligheter. De översta våningarna byggdes om år 2014.

Historia: Landala växer fram

Namnet Landal kommer troligen från kopparslagaremästaren och riksdagsmannen Bengt Landin (död 1800) som ägde marken från 1782 och frammåt. Landala var på den tiden en hemmansdel under Krokslätt Nordgården i Örgryte socken, med en herrgårdsbyggnad placerad på den plats där Holtermanska sjukhuset senare kom att ligga.

På 1860-talet började Landalas markägare – det vill säga grosshandlaren Eugéne Sundberg och änkan Justina Lindqvist – att arrendera ut tomter i de norra delarna av egendomen. Det var dessa bergiga delar som låg närmast Göteborgs dåvarande stadsgräns. Tack vare möjligheten att arrendera mark här kom byggandet igång och redan år 1866 begärde Örgryte socken att Landala istället skulle bli en del av Göteborgs stad. Detta eftersom de styrande i Örgryte inte gillade det nya Landala som de beskrev som ett ”tillhåll för tjuvar och banditer” och ansåg vara i stora behov av åtgärder rörande ”sundhet och hälsa”. Örgryte fick efter viss fördröjning som de ville, och år 1883 lämnade Landala Örgryte församling och Sävedals härad och blev istället en del av Göteborgs stad. Då hade staden redan redan köpt upp närmare hundra hektar i området, inklusive egendomen Gibraltar.

Landala får stadsplan

I slutet av 1870-talet fick Landala stadsplan och man började komplettera den befintliga beyggelsen med landshövdingehus. År 1885 öppnade Landala kapell och tre år senare ingivdes fattigvårds- och arbetsinrättningen Bracka. Landala var vid den här tiden fortfarande ett bostadsområde som karaktäriserades av fattigdom, kaos och eländiga boendeförhållanden. Innan stadsplanen antogs hade Landala vuxit fram utan någon övergripande kontroll och det var många av Göteborgs allra fattigaste som hamnade här ute, i ett område som på den tiden ansågs ligga långt från den egentliga staden. Det var först år 1911 som spårväg drogs ut till Landala (Vasaplatsen-Kapellplatsen).

Egnahemsrörelsen i Landala

År 1914 började egnahemsrörelsen uppföra hus uppe på höjden i södra Landala, ett område som fram tills dess varit obebyggt. Detta blev startskottet för det som idag är Landala Egnahem, ett område med villa- och radhusbebyggelse i trä i stadsdelen Guldheden i Göteborg. Detta är idag ett extremt populärt område i Göteborg med höga fastighetspriser, bland annat eftersom man här får en kombination av lummigt villaliv och närhet till den centrala staden.

Landala var det första av åtta egnahemsområden i Göteborg. Tomterna var 300-500 kvadrat stora och husen, som alla målades bruna eller grå, omfattade 2, 3 eller 4 rum + kök. Tanken var ursprungligen att området skulle ge arbetarfamiljer bättre boende, men husen blev så pass dyra att det istället var medelklassen som flyttade in.

Arkitekten Malte Erichs ritade år 1921 två typer av radhus som uppfördes kring Furuplatsen. Dessa typer kom att kallas ”professorslängan” respektive ”ingenjörslängan”, efter yrkena på respektive byggherre. Det rörde sig om 25 enkelhus och 72 dubbelhus, med totalt 105 bostäder. Bostäderna hade 4-6 rum, plus kök och jungfrukammare.

Saneringen av Landalas flerbostadshus

På 1960-talet påbörjades ett stort saneringsarbete för att förvandla Landala till en modern stadsdel med bekväma lägenheter. Av de hus som revs hade ungefär hälften uppförts redan innan sekelskiftet, en tredjedel under 1910-talet och resten under perioden 1920-1940. En majoritet av alla lägenheter saknade centralvärme, badrum och WC. Att lägenheterna var både små och omorderna gjorde att det på 1960-talet främst var pensionärer som fanns kvar i dem, liksom en del nyinflyttade studenter som uppskattade de låga hyreskostnaderna.

Under 1960-talet köpte det kommunala fastighetsbolaget Göta Lejon upp många av flerbostadshusen Landala för att kunna riva och bygga nytt i området. Data från november 1964 visar att Göta Lejon då stod som ägare till 1 200 lägenheter fördelat över 73 fastigheter. Trots att det rörde sig om så många lägenheter var den totala lägenhetsytan bara 42 000 kvadratmeter – snittstorleken på en lägenhet i detta bestånd var alltså blott 35 kvadratmeter.

Innan saneringen bestod 84% av bostäderna i Landala av lägenheter på 1 rum och kök. Bara 14,5% hade 2 rum och kök och bostäder med 3 rum och kök utgjorde blott 1,5% av beståndet. När nya bostäder byggdes här gjordes de mer rymliga med tanke på att passa för barnfamiljer, och efter saneringen hade Landala 46,5% bostäder med 3 rum och kök, 29% bostäder med 2 rum och kök och 24,4% bostäder med 1 rum och kök.

I samband med rivningarna evakuerades ungefär 2 000 hushåll och de flesta återvände inte till Landala när de nya husen stod klara. Under perioden 1970-1973 byggdes cirka 2 600 nya lägenheter i Landala, huvudsakligen i så kallade Skivhus bestående av minst fem och max tio våningar. Det var också under denna period som Landala fick sitt nya centrum.

Väldigt många av de gamla landshövdingehusen revs under saneringsvågen, men några blev kvar – bland annat de som utgör kvarteret Sångsvanen på Landalagatan och numera inhyser studenter från Chalmers.